Browsing Tag

mamma

Vardag

En Frost-prins

Godkväll! Idag var en bra dag. Solen har varit framme och alla i familjen har varit på bra humör (inte direkt vanligt med en tvååring hemma). Jag, Melker och Oliver gick till lekparken på förmiddag för lek med kompisen Lexie. Melker lånade hennes sparkcykel som givetvis var en succé! Jag fick lova att han skulle få cykla på sin egen cykel när vi kom hem, så det fick det ju också bli såklart haha.

Oliver fick sitta i sittdelen en stund idag! Han har börjat tycka att det är kul att sitta och titta på vad storebror gör.

Efter lunch och sovstund fick Melker en klänning av mig, och detta är det sötaste jag sett! Vi har börjat titta på Frost här hemma och klänningen jag köpt är en riktig prinsessklänning med glitter och grejer! Han var övertygad om att han kunde springa supersnabbt i den, och sprang säkert 15 varv runt matsalsbordet haha.

Älskade lilla Melker. Det finns ingen som du ❤️

Högt och lågt

Hejdå december och 2021

Jag har påbörjat ett inlägg flera kvällar i rad nu senaste veckan, men inte mer än så. Har känts svårt att skriva när man kommit ur rutinen? Men så skrev Sofia till mig idag att det var dags att skärpa mig – så nu gör vi ett försök! Hej hej hallå!

Jag tonade håret mörkt strax innan julafton också! Trivs väldigt bra.

Jul och nyår har passerat! Det har hänt så mycket på kort tid, samtidigt som det känts som att tiden stått stilla? December var som ett frågetecken och ovissheten om mamma skulle få komma hem eller inte innan jul var så jobbig. Värst var ju såklart att hon plågades av cellgifterna och vi stod maktlösa. Men helt plötsligt ringde hon den 19 december och grät av glädje; hon fick komma hem! Så jag och pappa satte oss i bilen och åkte mot Linköping för att hämta hem henne, utan att hon visste att jag var med. Det var en sådan glädje att få se henne, och jag vet inte om det var hon eller jag som grät mest haha.

Vi sågs den 23 december på minijul med mamma, pappa och lillebror. På julafton dök mamma och pappa upp en sväng utomhus och sa hej till alla. Det betydde så himla mycket för både henne och oss andra. Tyvärr blev Melker förkyld någon dag efter jul och vi kunde inte längre träffa mamma. Senare blev även vi andra i familjen lite krassliga och nyårsplanerna ändrades. Men nyår blev väldigt mysig ändå. Vi åt trerätters här hemma och barnen var finklädda i matchande det. Simon och jag spelade Bingolotto och tittade en stund på fyrverkerierna vid 12 slaget, för att däcka cirka tio minuter senare haha.

Nu är vi så gott som friska i familjen och jag längtar efter att få träffa mamma igen. Jag och mamma har alltid pratat i telefon varje dag sedan jag flyttade hemifrån. Men sedan mamma blev sjuk har vi pratat cirka tre gånger om dagen i telefon! Älskar vår relation och mamma är min bästa vän och tryggaste punkt. Mamma är alltid mamma ❤️

Förälder

Att bli tvåbarnsmamma

Då var det snart dags att påbörja ett nytt kapitel i livet. Att bli tvåbarnsmamma känns så stort verkligen, samtidigt som jag tror att det kommer kännas lugnare än när man blev förstagångsmamma…

Denna vecka går jag in i gravidvecka 37… Jises vad fort det gått denna gång. När jag väntade Melker kändes varje vecka som en evighet. Jag lästa i fyra olika appar om vad som händer vecka för vecka under graviditeten och jag skrev även dagbok varje vecka där jag sammanfattade allt från symptom till känslor och tankar. Jag fotade även magen varje vecka, haha… Man kan väl säga att engagemanget inte varit lika stort denna gång. Eller engagemang kanske är fel ord, jag skulle nog mer skylla på tidsbrist? Att ha en snart tvååring här hemma tar mycket av min tid och ork, haha. Veckorna har bara sprungit iväg, vilket känns ganska skönt. Jag har även försökt att skriva några ord i min dagbok om denna graviditet, för att inte denna bebis ska känna att den var bortglömd när den blir äldre och ser att jag inte dokumenterat lika mycket 😛

Jag funderar ofta på hur det kommer bli när syskonet är här, och Melker är storebror. Min största rädsla (som jag vet många föräldrar känner) är att han ska känna sig mindre prioriterad. Att han ska känna att mamma och pappa inte längre finns där. Jag är livrädd att inte räcka till åt båda barnen samtidigt som jag vet att det bara är mina känslor. Det KOMMER bli bra, men ändå. Jag funderar också på hur man ska kunna älska en till så mycket som man älskar sitt första barn. Mitt hjärta känns så fullt just nu med all kärlek för Melker. Samtidigt som jag vet att det bara fylls på med ännu mer kärlek. Jag ser fram emot att få känna den kärleken för två små barn. För mina små barn <3

Vem kan du vara där inne?